I vissa språk, som t.ex. kinesiska, saknas verbtempus. Jag är naturligtvis ingen Whorfian, men just nu önskar jag att Sapirs och Whorfs hypotes var riktig och att jag fått ett sådant språk med modersmjölken. Å andra sidan har kanske de flesta kineser större anledning att oroa sig om nu- och framtid än jag.
(edit: svenska saknar förstås direkt futurumform, så kanske är jag ett motbevis mot Whorf, för framtiden tar upp lite för mycket tid av mina tankar. Å andra sidan lyckas jag aldrig få något grepp om den.)
Durutti Column - Future Perfect
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar