31 januari

(Ian Tyson - A Gift for Eric Satie 1975)

Rotatorisk yrsel! Eller står jag på gungande underlag. (Återigen lossnande kristaller, jag har fått en släng av kristallsjukan.)

Det ensamma huvudet övervattnas och glider ned till Alexanderplatz. Stennejd står stadigt och reaktion uteblir. Skeva steg åt ena hållet och sneda åt andra, marmorkoloss placerar verkande sin tyngd. Med ostadiga ben pressandes genom dungar av rea och ungar, små mjälla ögonblick av tejp & glitterpennor och fladdrande pengar. Vridande moment, omslagspapper krävs och vertikal stigning föreslås. servicekasse, vån 5!

Och trots att service tycks vara okänt på tyska lyckas yra steg med svartnande ögon och uruselt språk orientera sig till betjäningspunkt, samt registrera en medelåldersman inklämd i väst mellan grått och grått; en dammig återstod från en tid då jobb formulerades lite hur som helst. Med fingrar som bratwurst och stubbigt sinne angriper han armt paket och ostadighetskänsla som bortblåst, kristaller hemåt och tyska fungerar fattbart: geschenkpapier für kinder bitte. (Obefintligt språk uppförde sig begripligt ända till genusklassifikation blev nödvändigt för färgkategorisering.) Reaktion uteblir igen och anställt fyllnadsmedel väljer papper, letar band, med sax, med kniv, krusar och knyter. Äldre män i variation och denna borde kanske aldrig ha blivit paketinslagare över huvud taget. Ytterligare tjog rosetter, ytterligare tjugo minuter och mitt paket är slutligen lika vint som jag.

(Imorgon ska jag förresten flytta till vån 6, danmark och horisontalplanen och balansnerven åt helvete.)

Danny and the Dressmakers - Please Mr Rickenbacker don't make another bassguitar

30 januari

Har kaffebordsbok om mördare, har kaffebordsbok om vampyrer, har kaffebordsbok om musikaler, tänker ofta att vore man ändå kvinna nog för en cape.
Den här smältdegeln!

Paul Simon - Born in Puerto Rico

29 januari

Hur många ekonomer behövs det för att skruva i en glödlampa?
- Det spelar ingen roll hur många som hjälper till, alla väntar ändå på den osynliga handen!

B-Movie - A Letter From Afar

28 januari

Min åldersnoja kickade in lite igårkväll. Eller snarare dags-att-växa-upp-&-skaffa-volvo-noja. Min brorson ska få en kusin. Alltså är jag snart den siste i familjen utan fru & barn. Förut har vi alltid haft varsin plats. Min bror familjen, min syster karriären och jag bor i källaren.

Nu håller min bror på att få igång karriären, min syster familjen men jag bor kvar i källaren.

Det börjar kännas lite.

Äh, jag åker till uddevalla en stund istället.

Barbara Mason - Do I ever cross your mind

27 januari

En person i min gymnasieklass brukade referera till alla som inte hade för avsikt att vidareutbilda sig för framtida sopgubbar.

Ambition är en konstig sak. Hos vissa finns den i överflöd. Hos andra finns den knappt alls.

Oavsett hur mycket av denna vara man besitter så tycks den alltid vägas upp av en uppskattning av vilka mål som kan anses vara realistiska samt hur troligt det är att dessa faktiskt uppfylls. Vår tillvaro framstår som resultatet av en ständigt pågående förhandling mellan en cerebral arbetsgivare och dess fackliga motpart, ständigt omformulerande, debatterande, aldrig överens. Men vanligtvis efter en sådär tjugo - trettio år av utmattande förhandlingar stapplar dom ut i natten för att möta den väntande pressen. Båda parter deklarerar sig som vinnare och förkunnar att dom minsann är fullkomligt nöjda med den överenskommelse som nåtts. Skämtsamt men med allvar i trött blick säger dom sedan att dom ser fram emot att komma hem till familjen och få sova en blund.

Naturligtvis är ingen av dom egentligen helt nöjd. Återstående 30-40 år ägnas inte sällan åt tankar om att allt kanske borde sett helt annorlunda ut. Men hey, två missnöjda parter, det är ju det man kallar en kompromiss. Dessutom kan man ju faktiskt ägna sig åt viktigare saker.

Innan detta sker kan man bara hoppas att inte någon av representanterna bryter ihop och gråtande lämnar förhandlingsrummet. Det hade ju varit synd.

Idag hade jag egentligen tänkt skriva om Raymond Scott, mannen som på 50 och 60-talet tämjde elektronik på ett sätt som varken Silver Apples eller Delia Derbyshire (Nåja...) kom i närheten av, men det blev inte så. Jag återkommer till honom nästa gång.

Blue Cheer – Second Time Around

26 januari

"Ni vet ju, man ska bara blanda lite ättika i sköljvattnet så håller trasmattorna färgen alldelesutmärkt! Man behöver inte vara orolig!"

Magnetic Fields - Dust bowl

25 januari

För fjärde dagen i följd faller blick på klockan i ögonblicket 11:11, jag säger er, stora saker i görningen, snart färgas himlen vinröd eller någon börjar kräkas upp små kaniner.



Intro - Haunted Cocktails

24 januari

Morfar lärde mig att knyta fast draget, att sitta tyst i båten och att lagt kort ligger även när man bara är tio år, Farmor lärde mig att knyta varpen och att skratta när allt stormar. Knutarna har jag glömt, men tystnaden och skrattet mitt i eländet ska jag alltid bära med mig! Hur skärvor från första halvan nittonhundratal tycks finna sin plats i tidigt tjugohundratal.

wim mertens - essence of the (k)not

23 januari

Min walkmansamling börjar ta över mitt liv.
Det började med en, nu hittar jag dem överallt. En vakar över mig när jag sover med en machete i ena handen, en tar ut min hund på promenader, en nattar mina barn. Men de värsta är de två walkmansyskonen som sitter på mina axlar. De bestämmer över alla mina handlingar & kommer aldrig överens. Den ena spelar the seekers, den andra black sabbath.

Jacob Borshard - You're in love again

22 januari

Croque-Monsieur

Makes 4 sandwiches.

2 Tbsp butter
2 Tbsp flour
1 1/2 cups milk
A pinch each of salt, freshly ground pepper, nutmeg, or more to taste
6 ounces Gruyère cheese, grated (about 1 1/2 cups grated)
1/4 cup grated Parmesan cheese (packed)
8 slices of French or Italian loaf bread
12 ounces ham, sliced
Dijon mustard

1 Preheat oven to 400°F.

2 Make the béchamel sauce. Melt butter in a small saucepan on medium/low heat until it just starts to bubble. Add the flour and cook, stirring until smooth, about 2 minutes. Slowly add the milk, whisking continuously, cooking until thick. Remove from heat. Add the salt, pepper, and nutmeg. Stir in the Parmesan and 1/4 cup of the grated Gruyère. Set aside.

3 Lay out the bread slices on a baking sheet and toast them in the oven, a few minutes each side, until lightly toasted. For extra flavor you can spread some butter on the bread slices before you toast them if you want.

(Alternatively, you can assemble the sandwiches as follows in step four and grill them on a skillet, finishing them in the broiler with the bechamel sauce.)

4 Lightly brush half of the toasted slices with mustard. Add the ham slices and about 1 cup of the remaining Gruyère cheese. Top with the other toasted bread slices.

5 Spoon on the béchamel sauce to the tops of the sandwiches. Sprinkle with the remaining Gruyère cheese. Place on a broiling pan. Bake in the oven for 5 minutes, then turn on the broiler and broil for an additional 3 to 5 minutes, until the cheese topping is bubbly and lightly browned.

If you top this sandwich with a fried egg it becomes a Croque Madame.

Surutu Kunu - Denko

21 januari

http://www.brownsdesign.com/work/?id=22&subcat=&cat=40&i=236&ia=1

Silver Apples - The Owl

19 januari

Ur Boris Vians märkliga, men ändå så självklara roman, Dagarnas skum:

"Det hela bestäms av elektriska kontakter och reläer. Jag tar inte med några detaljer, du känner till sånt. Och för övrigt fungerar faktiskt pianot."
"Det är fantastiskt!" sa Chick.
"Det finns bara en sak som är besvärlig", sa Colin, "och det är fotpedalen för vispat ägg. Jag behövde sätta in ett särskilt kopplingssystem, för när man spelar en alltför hot låt får man omelettbitar i cocktailen och det är svårt att svälja. Jag ska justera det där. För tillfället räcker det med att se upp. Man tar låga 'g' för grädde."
"Jag ska göra mig en drink på Loveless Love, sa Chick, "Det blir säkert fantastiskt."

igor vdovin - russian sailor's trip to brazil

18 januari

Idag bestämde jag mig för att skriva slutet på mitt liv, mer i brist på annat att göra än på grund av överflöd av svarta kläder i min garderob.
Eftertexterna skulle rulla & precis som i "nu blåser vi snuten 2", skulle det visas bloopers samtidigt som alla i mitt liv medverkande (in order of appearance) skulle rulla förbi.
Jag bestämde också vilka som skulle tackas för catering, vilka kändisar som skulle göra inhopp som sig själva & så'nt.
Sluttexterna rullar vidare, bloopersarna tar slut. Musiken blir starkare & bakgrunden svart.
När alla börjat resa sig ur sina stolar kommer jag tillbaka, säger nåt fjantigt & hoppas på en uppföljare.

Amon Düül II - Metropolis

17 januari

The microwave auditory effect, also known as the microwave hearing effect or the Frey effect, consists of audible clicks induced by pulsed/modulated microwave frequencies that are generated directly inside the human head without the need of any receiving electronic device. The effect was first reported by persons working in the vicinity of radar transponders during World War II. These induced sounds are not audible to other people nearby. The microwave auditory effect was later discovered to be inducible with shorter-wavelength portions of the electromagnetic spectrum. During the Cold War era, the American neuroscientist Allan H. Frey studied this phenomenon and was the first to publish information on the nature of the microwave auditory effect; this effect is therefore also known as the Frey effect.

Research by NASA in the 1970s showed that this effect occurs as a result of thermal expansion of parts of the human ear around the cochlea, even at low power density. Later, signal modulation was found to produce sounds or words that appeared to originate intracranially. It was studied for its possible use in communications but has not been developed due to the possible hazardous biological effects of microwave radiation. Similar research conducted in the USSR studied its use in non-lethal weaponry.

Los Microwaves - TV in my eye

16 januari

”Åh berg, står du och skymmer! Ej når jag utöver din skugga,
- böj dig grymma! Jag säger dig berg, jag är kärret, det våta ”

Pelagiska andetag som stänker bland entonigt och klanglöst, sänker mekaniska stadgar till harmlös undervattensnivå. Vind går över moln lika utdraget som en trip i cirklar och i par, surrar mig kravlöst fast i strandade snår och stridig vår. Plana ytor ger regelbundna mönster? ”Äsch!”, Michael Nymans båt till skärgården skjuter ut: kanter bryter ljus, vågor slår ut . Stiger upp till klarhet: vinden virlvar bort en massa skräp och tvivel.

Michael Nyman - A walk through H

15 januari

...leaving Beatrix alone with her pet animals. She had frogs and newts and even a pet bat. She also had two rabbits -- the first was Benjamin, whom she described as "an impudent, cheeky little thing", while the second was Peter, whom she took everywhere with her, even on the occasional outings, on a little lead.

Colourbox - Baby I Love You So

14 januari

,,,

rip, rig and panic - storm the reality asylum

13 Januari

Två dagars bakfylla senare är jag på väg tillbaka mot verkligheten.
Fast min verklighet är ganska långt ifrån en man kan vara stolt över.

Jag tittade på sympathy for the devil av Jean Luc Godard & med Rolling Stones häromdagen. En märklig men av nån anledning tokinspirerande film.

Författaren Peter Kihlgård var gäst i studio virtanen idag. Han sa att det lättaste sättet för honom att bli inspirerad var att sitta & titta på en helt oförståelig dansuppvisning.

Jag tror jag fick samma känsla av stonesfilmen. Jag tror det blir lite som apan & skrivmaskinen. Om man är i närheten av tillräckligt mycket totalt idiotisk vilja att skapa så till slut blir man nog så uppfylld att man själv måste göra nåt. Det är nog därför ofärdiga saker är det som inspirerar mest.

Nej, det blev dravel från mig idag också.

Tjipp!

Sonny & Cher - L'umanitá

12 januari

To produce the effect, either naturally or in simulation, individual sounds with roughly the same timbre and nearly (but never exactly) the same pitch converge and are perceived as one. When the effect is produced successfully, none of the constituent sounds are perceived as being out of tune. Rather, this amalgam of sounds has a rich, shimmering quality which would be absent if the sound came from a single source. The effect is more apparent when listening to sounds which sustain for longer periods of time.

Holger Czukay, Jah Wobble and Jaki Liebezeit - Where's the money?

11 januari

"Svaret är enkelt: de älskande lever vidar vid full vigör."

Van Dyke Parks - All golden

10 januari

Alltid vän av kvantitet, dölja varje kärna i formlösa sjok, tvinna det viktiga runt sig själv så man inte minns huvudtemat. Men så imorse på en vind, plöjde standardverk med spalter hermenuetiska cirklar/bågar/övriga figurer, när Ezra Pound från ingenstans får mål i mun: "Great literature is simply language charged with meaning to the utmost possible degree". Minsta möjliga antal ord! Mina cirklar/bågar/osv rubbade!
För hur leva utan att skydda sig bakom trippelkommatering eller meningar som säger både vad man menar och motsatsen? Eller tryggheten hos superlativer som slungas ut och andetaget senare återkallas?
Men tid nu att beskära bland synonymer och omotiverade sidospår; kraftfullt slita bort ordled vars hela betydelse endast trähusets snickarglädje men aldrig grundpelare. Slutet för Marcel och hans meningar sjutton varv runt vinflaska utan att ens lämna sängen.
Så efter allt, vad som finns kvar: Livet i januari, det var så konstigt att det åskade igår, men det var så lämpligt att det åskade igår.

jackson jones - i feel good, put your pants on (pilooski dirty edit)

9 januari

Jag letar febrilt musik med spår av mänskliga kroppar vid ytan. Inte mänskliga kroppar i sig utan spåren av dem, och inte i centrum utan flytande vid ytan. Hittills har jag bara lyckats komma över två som uppfyller kriteriet (i själva verket kom det av just dessa två). I Tenniscoats fina 'Baibaba Bimba' består rytmen av mänsklig in- och utandning (andning inte flås) och i Takagi Masakatsus 'Spring' (längtan!) sätter någons kvicka fotsteg igång fantasin (vem är det som småspringer, varför och vart?). Kom gärna med fler exempel om ni kommer på några!

takagi masakatsu - spring

8 januari

Vaknade tidigare än på länge. Sen körde jag lite bil. Körde en gammal vän till en flygplats. Lyssnade på P1. Sen lyssnade jag lite på P3. Så nu undrar jag:

Vart tar alla journalister vägen nuförtiden?

Jag älskar P1. Men varför kan inte tonåringarna, som P3 är till för; få höra en kunnig människa prata på dagarna? Jag är så jävla less på att höra mitt-på-dagen-stress "ring-in-jag-lovar-att-du-vinner-om-du-ringer-&-betalar-10-kr-per-samtal..."-programmen. Jag vet inte om de har ett samlings-namn. Det hade gjort det lättare att förklara.

Ett heter memento. Där en övermediakåt bimbo står & skriker ut så många ord som möjligt för att få mig att dels vilja sitta kvar & titta på skiten, dels vilja få mig att tänka att det skulle vara en helt lysande idé att ringa in eftersom jag skulle vinna en massa pengar.

Jag tror den här personen också jobbar på P3 nu.
Sen svensken lärde sig dyrka debatten i mitten på 80-talet har någonting
hänt.

I gymnasiet är en stor del av svenska A kursen lagd åt att lära sig debattera. Så hela sverige lär sig prata, slutar skolan och får då också för sig att vafan de än säger så är det oerhört viktigt. Att veta nåt om vad man pratar om är onödigt. Är man alltför kunnig i ett ämne är man ju en jävla nörd ändå så, så länge du kan prata om dig själv konstant i fem timmar så klarar du dig.

Idag handlade programmet jag lyssnade på om programledarens fruktansvärda problem att hon shoppade för mycket. Hon tyckte att det var "såå himla jobbit". Herregud, vafan är det som händer? Dagens ilandsproblem? Nej, för jag lovar att innan dagen är slut kommer ett problem som är ytligare & mer baserat på personens intelligensbefriade välbefinnande avhandlas.

Jag är inte journalist, så förlåt om jag stavar fel & använder och-tecken.

Men jag vill inte behöva finnas. Jag vill inte behöva skriva det här.

Tror jag ska döpa om mig till vän av ordning och hålla till där människor utan journalistutbildning hör hemma i media.

Eh... för gammal för att kallas lill-gammal, men för ung för att kallas gammal.

Dizzy and the romilars - Star time

7 januari

Efter två-tre sömnlösa timmar i sängen börjar jag fundera. Hur är egentligen etiketten i en sån här situation? I de flesta andra situationer vet jag. Men här? Och speciellt just nu?. Ingen aning.
Till slut ger jag upp och sparkar ner hunden från sängen. Tre timmar senare vaknar jag med den värsta tandvärken hittills. Typiskt.

Joe Meek - Valley Of The Saroos

5 januari

Ann Steel tog mig med storm, en rubinröd overall, någon gul huvudbonad och futuristiska jubel. "My love stories have the flavour of a swiss made digital watch". Som en storm tagen av det otyglade, hela färgskalan, en röst nära taket som skvallrade Laurie Anderson.
Små skor i mocka som inte ens nuddade golvet.
Så blir man äldre, sakernas tillstånd brutalt blottlagda; Ann Steel är inte Ann Steel, hon är Roberto Cacciapaglia. Och så blir Roberto Cacciapaglia äldre, nyanserna sansar sig, tangerar gråskalan, idel dämpade undertoner med religiösa övertoner och titlar blir "Psalm 4 - Preghiera della Sera" snarare än "Sparkling world" eller "Sweet Life".
Men någonstans skymtar också pantomimbaletter och sällsynt storhetsvansinniga forskningsprojekt att kartlägga ljudets kraft.
Jag skriver Roberto för att fråga om betydelsen av några ord, en innebörd där min italienska vacklar. Hans svar finns där inom 5, i versaler, i sällskap åtskilliga utropstecken: IT'S FROM THE BIBLE!!
Och känslan av sjudande under det återhållna, måhända i sakral skrud men ändå en glimt av något, av det som brukade vara "talking nonsense around Dublin with Joyce, we realized syntax was a wonderful toy", av de röda benvärmare med reflexer som Ann Steel burit om hon faktiskt levt.

Roberto Cacciapaglia- Portrait
Roberto Cacciapaglia- Temple

4 januari

Att cykla längs grusvägarna, bort från byn, mot det okända, tycktes större än något senare äventyr skulle kunna bli. Det var som om vad som helst var möjligt förbi dungen, efter krönet, bortom längorna. Och inget särskilt behövde hända, och gjorde oftast inte, bara möjligheten att där kunde finnas något ännu oupplevt, outforskat.

Tjugo år senare: att springa genom staden med stulen gräsand under armen, hand-i-hand med kvinna i trippelkofta, att lära sig leva i det lilla. Och att aldrig glömma vad som var viktigt, för att bittert minnas när det var för sent.

chagrin d'amour - eden-nouba

3 januari

Ibland utan att tveka: jag går rakt in i elden.

A young woman in the audience: "Mr Borges, have you ever been in love?" Borges (unhesitatingly): "Yes."

Dr Buzzard's original Savannah band - Sunshower

2 januari

Kanske att 2008 blir året då man inte växer i mörker: att med vildvuxna ögon klippa bland grenar och land - ej leva risigt, tills man äntligen kan andas friska och spädgröna dagar. Ögonlock som frodas och skimrar i en väv av sina egna rötter. Helt enkelt, det är tid att jag "wrap myself up and take me home again".

The Singleman affair - eyelids in light

1 januari

It scares me of course, but if I wasn't scared I wouldn't remain active. Complacency and self-consciousness would be the death of me.

Renée - Come closer