torsdag 24 januari 2008
24 januari
Morfar lärde mig att knyta fast draget, att sitta tyst i båten och att lagt kort ligger även när man bara är tio år, Farmor lärde mig att knyta varpen och att skratta när allt stormar. Knutarna har jag glömt, men tystnaden och skrattet mitt i eländet ska jag alltid bära med mig! Hur skärvor från första halvan nittonhundratal tycks finna sin plats i tidigt tjugohundratal.
wim mertens - essence of the (k)not
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar