Två dagars bakfylla senare är jag på väg tillbaka mot verkligheten.
Fast min verklighet är ganska långt ifrån en man kan vara stolt över.
Jag tittade på sympathy for the devil av Jean Luc Godard & med Rolling Stones häromdagen. En märklig men av nån anledning tokinspirerande film.
Författaren Peter Kihlgård var gäst i studio virtanen idag. Han sa att det lättaste sättet för honom att bli inspirerad var att sitta & titta på en helt oförståelig dansuppvisning.
Jag tror jag fick samma känsla av stonesfilmen. Jag tror det blir lite som apan & skrivmaskinen. Om man är i närheten av tillräckligt mycket totalt idiotisk vilja att skapa så till slut blir man nog så uppfylld att man själv måste göra nåt. Det är nog därför ofärdiga saker är det som inspirerar mest.
Nej, det blev dravel från mig idag också.
Tjipp!
Sonny & Cher - L'umanitá
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar